mannen på bilden har ingenting med inlägget att göra.

jag har en bok på gång i mitt huvud. titeln ska vara "onödiga män" och jag känner att det finns många tjejer som kommer att känna igen sig och att förstå sig på den (i alla fall de flesta av mina tjejkompisar). alla skumma saker killar gör, och det som alltid går att analysera sönder i bitar - varför är det alltid han som tar kontakt för att sedan skita i det? är det att killar är schitzofrena? eller är det att vi tjejer inte kan ta att "he's just not that into you?" så att vi kommer på sjukt många ursäkter? men vad är ursäkten till de här onödiga killarna? de som hör av sig och vill jättegärna ses, boka date och skicka sms efter sms - för att sedan efter en/två date strunta i att höra av sig. och låt mig påminna er, de här killarna har inte gjort "booty calls", för något sex har inte alls varit med i bilden. inte oftast i alla fall.

de ringer alltså inte för att ha sex. de vill inte ha något förhållande? vad vill de? har min gamle vän ami rätt? är det så att killarna märker att vi tjejer är totala weirdos att de INTE VILL ses igen? direkt kommer jag på en ursäkt: de har ju hört av sig mer än en gång, bara att de kan vänta i några veckor/månader(/ÅRRR!). så antagligen vill de ju någonting. har killar en inbyggd teknisk pryl som börjar ge varningar att vi tjejer börjar komma över dom? att vi börjar bygga upp våra liv och få kontroll över våra känslor och det där slänget av sjukdomen vi kallar olycklig kärlek? "pip pip pip"

sedan finns det en speciell sak som har etsat sig fast i mitt huvud och får mig att fundera över varför killarna (det här är tre stycken killar in particular) fortsätter att ta kontakt - om & om igen. när de själva är anledningen till att det aldrig går längre än de där jävla små'daterna utspridda på ett år(/två månader)! kan de inte höra av sig till någon annan tjej? vad är det som de får ut av att någon gång då & då när det faller dom in helt out of the blue höra av sig och vilja umgås, vara världens romeo & sedan strunta i det? är det någon form av bekräftelse, eller helt enkelt bara ett sätt att se om de fortfarande har kontroll? jag säger som tim gunn: talk to me!

sedan vet jag ju att genom att skriva det här inlägget och obsessa sådär sjukt mycket i det här ämnet gör mig till ett weirdo - men det är ju ingenting killarna i fråga vet om (hoppas jag.)